28 december 2006

En stor tv är farlig...

Okej, det här skrivs ju senare, men rubrikerna ser bättre ut. Jaja, nog om det. Jag har som vanligt inga bilder. Lucie gömmer dem. Jag får börja ta kontroll över min egen kamera och min egen dator så ska det nog bli bättre i framtiden.

Hur som helst så tänkte jag skriva om en stor tv, i motsats till att visa bilder på vår nya lilla. Till den stora har vi ett nytt hemmabiosystem som det är riktigt bra kräm i. När Erik och jag i går satt och kollade senaste Stålmannen (fast han heter tydligen Superman även på svenska nu...) så brummar basen på rätt rejält med jämna mellanrum och det är tydligen inget som små kissekatter tycks uppskatta. Det blev till att sänka volymen till knappt hörbart. Nåja, man får vänja dem vid att det kan vara en del ljud i vardagsrummet när husse ser på film. På tal om ljud tycks de även ta efter Diesels rädsla för dammsugaren. Förhoppningsvis lär de sig att den inte är farlig, även fast den låter en massa. Det är åtminstone kul att leka med sladden...

...men en liten tv går bra.

Onsdag kväll var det ett kul program på teve.











Fast geografi gillar jag inte.











Så jag gick ner till vardagsrummet och kollade in vad nytt som fanns att äta.










Sedan jagade vi Nalle lite.








Och så kollade vi in den nya dammsugaren.

27 december 2006

Uppför stolsbenen


Det är fortsatt lek, bus och stoj och ungarna utforskar allt vad de kommer åt. Igår hittade en av dem upp på en av våra köksstolar och visst blev det genast intressant för de andra att prova också. Framöver bör man alltså kolla stolen ordentligt innan man sätter sig vid köksbordet. Grå sits, grå katt, rätt så tung matte eller husse - ja, ni kan räkna ut det hela själva. Tur att soffan är vit i alla fall.
















































Vid gårdagens vägning framkom att Mascis väger 962 g, Mises 905 g och Disentis cirka 830 g. Hon står inte still så länge att man kan bli helt säker på vikten. Men det är ju inget nytt i och för sig.

Tissan och Tassarna är fortfarande mycket förtjusta i sin hemlagade torskmat, en och annan är rätt så hänsynslös i sin strävan att få äta av den direkt när den ställts fram. Om det är golvet eller ett syskon man har under sig - vad spelar det för roll?












Diesel och Disentis fick hänga med på en liten åktur och träffa en veterinär idag. De fick var sin injektion i nacken. Tissan verkar inte ha något problem med sitt öga i alla fall, även om det ser lite konstigt ut. Tassarna fick en tid för vaccination nästa fredag. Då får Diesel allt stanna hemma, för hon har varit rätt så jamig hela eftermiddagen efter bilturen.



26 december 2006

Dazed and confused

I lördags fick Mascis pröva kattmyntemjölkpastill (nåt liknande heter det i alla fall) för första gången. Han lyckades sno Diesels, så jag tyckte det var lika bra att han fick behålla den och gav henne en ny. Diesel klarar av att äta dem någorlunda bra. De är aningen för stora för att hon ska kunna glufsa i sig dem på stört, så det tar oftast ett tag. Oftast brukar hon också gnida sig mot dem en stund innan hon äter dem. Mischa tog två åt gången. Det var bara att släppa dem rätt i gapet på honom, tugg, svälj och två nya. Lille Mascis hade givetvis betydligt svårare att få i sig godiset än Diesel. I flera minuter kämpade han runt i sängen med pastillen innan han lyckades döda den. Susen gjorde den redan innan och efteråt låg han och vred sig över små överblivna smulor. Han fick en till i går, men då var det inte lika kul (för mig att se på alltså) längre. Senare i dag ska även de andra två få smaka på kattdroger och förhoppningsvis bli lika dazed and confused som Mascis var i lördags.

25 december 2006

Kors i taket...


... eller på elementet. Det syns inte så bra på bilden, men när jag kom upp till sovrummet tidigare idag låg en liten en och sov och en annan hade lagt sig tvärs över denne, sett ovanifrån som ett kors. Sista ungen i sänglådan och Diesel låg på sängen och höll koll.

24 december 2006

Uppför trappan


Under de gångna dagarna har Tissan och Tassarna lärt sig komma förbi uppallade madrasser och klättra, klättra, klättra ända upp till sjätte våningen - vårt sovrum. När jag vaknade i fredags låg det ett litet knyte - Tissan - ovanpå täcket vid mina fötter och sov. Hon var helt obeskrivligt söt där hon låg som en liten boll. Jag fick byta taktik och lägga madrasserna som fallskydd under trappan i stället för att försöka blockera den. Successivt har katternas saker flyttats upp till sovrummet och sedan deras mat kommit dit under gårdagen har de inte visat sig här nere över huvud taget. De har nu hittat mamma Diesels gamla sovplats i lådan under sängen. Snart har de väl flyttat in i sängen, så som Diesel gjorde för snart 1,5 år sedan.

I torsdags fick Tissan och Mascis träffa min (Lucies) pappa en stund. De lade sig i ett hörn ovanpå en sovsäck och somnade. På väg hem körde en av dem in en klo i mitt finger när den plötsligt fick för sig igen att åka bil var farligt.

Martin var i Tyskland under fredagen så jag fick cykla hem på lunchen för att kolla att inte någon liten kattunge hade trillat ner eller krupit in någonstans utan att kunna hitta ut igen. Jag hade lika gärna kunnat äta på jobbet, för de små hade bara lagt sig på Diesels favviselement och somnat.

Annars är det inte mycket nytt, ungarna håller sig där uppe och äter, sover, kissar och bajsar - jätteduktigt i lådan - jagar varandra och slåss och ger sig fortfarande på Diesels svans emellanåt. De håller sig ganska lugna större delen av dagen för att verkligen köra igång med springandet när vi har gått och lagt oss.

Vi har en fuskgran i papp i år med tanke på vad som skulle kunna hända med en riktig gran. Det gick bra ändå, tomten lade dit allt vi hade önskat oss och lite därtill. Genom att hålla oss på nedervåningen vid julklappsutdelning och sådant lyckades vi undvika ett julpapperinferno med tre små yrväder överallt bland papper och snören. Svärfar har filmat ungarna en del under dagen så vi har väl något att syssla med i morgon också.








19 december 2006

Ännu en lång dags färd mot natt

Jag lyckades ta mig hemifrån 09.45 i morse. Då hade jag räddat livet på en växt som två katter tyckte det var kul att äta upp, eller snarare sönder. Jag hann inte ta reda på vilka de två lymlarna var, men jag känner mig rätt säker på att det är samma två jag fick tag i fyra och en halv timme senare... Hur som helst, växten spärrades av med hjälp av en pappskiva och jag blev bara någon minut sen till mötet på stan. Som tur var så kom Fredrik ytterligare någon minut senare. Vad vi gjorde på stan, förutom att luncha bredvid Anders Frisk på Toscana, får vara en hemlis. Emelie och Lucie kan ju läsa det här... Men jag kan berätta att vi gick över Kvarnberget till Movieline (där Fredrik köpte presenter till andra och jag köpte presenter till mig själv) och pratade om utvecklingen av Södra Älvstranden.

Så kom jag då hem. En kattunge hittades, två hittades inte. Inte förrän jag hörde ljud från ovanvåningen. Dit hade de tagit sig, lymlarna. Säkert samma ena som i morse. Raskt bars de ned. Diesel hade satt igång sin konsert i samma stund som jag satte nyckeln i låset och jag tror inte jag har helt fel när jag påstår att hon hade varit knäpptyst i 300 minuter och sen tog igen allt under loppet av några timmar. Nu är hon tyst och lugn. Äntligen. Jag får hitta på en anledning att rymma hemifrån i morgon igen. Ska bara se till att spärra av trappan med ytterligare en pappskiva.

Foton från dagen i övrigt kommer senare. Mamma och ungar som äter, ungar som sover på husse och lite annat.

18 december 2006

Lång dags färd mot natt

Som vanligt lämnar jag åt Lucie att lägga upp eventuella bilder till vad jag skriver. De ligger hur som helst på hennes inlogg och jag orkar inte ge mig in där och leta. Ledig hela veckan. Det hade man ju kunnat tro var skönt på alla sätt och vis, särskilt när man har stor tv och har riggat upp nästan hela sitt nya hemmabiosystem. Icke. De lugna stunderna i dag var lätträknade. Lagom till Martha på TV4 klockan fem i tre blev det tyst. Jag somnade rätt fort, förmodligen på grund av Marthas lugna och sövande röst. Det blev en lugn stund lite senare framåt kvällen också. Och nu då. Diesel löper. Hon tycker väl att ungarna är så pass stora att hon kan se sig om efter en karl, men så mycket se sig om blir det inte. Hon kör mer med höra sig för-stilen. Hon håller sig någorlunda stilla när ungarna är i farten, men dem måste man (jag) ju hålla under i stort sett ständig uppsikt. I dag har det klättrats i gardin (nästan hela vägen upp till gardinstången innan jag hann ingripa), det har välts ut en halvliter vatten på golvet, det har gjorts försök att gnaga på kablar med högspänningsström (nä, riktigt så illa var det inte, men jag kom att tänka på en gammal låt av Jävlaranamma), det har rivits och slitits... you name it! I morgon ska Fredrik och jag ut och julhandla, så jag hoppas att det är jättemycket folk ute med jättelånga köer precis överallt och att Fredrik är sugen på att luncha också - då kan jag stanna hemifrån säkert ända till två. För den som är orolig att ungarna kan råka illa ut utan mitt vakande öga kan jag meddela att jag säkrat alla de sladdar som var lockande, att barriären ut till hallen ska bli högre, att vattenglasen nu bara är ett litet vattenglas och att jag allvarligt funderar på att plocka bort klättergardinen (åtminstone under tiden jag är borta).

17 december 2006

Road trip

Så skall vi berätta lite mer om vad som hänt i övrigt under de gångna dagarna...

I torsdags fick Tissan
åka bil, tråkigt nog till veterinären då vi behövde kolla hennes ena öga. Det tog några timmar trots att vi hade beställt en tid och utanför undersökningsrummet fanns det stora hundar som skällde högt och läskigt. Hon såg riktigt trött ut mot slutet, stackaren. När vi väl hade kommit hem och ätit mat sprang hon dock runt och lekte med syskonen precis som vanligt. Då kände sig matte mycket lättad. Efter ett tag lade sig alla ungarna i den nya transportburen och slocknade.

Diesel tyckte också att den var intressant och ocku- perade den så fort ungarna hade gått ut igen. Då fick de nöja sig med den gamla lådan, där de i och för sig såg ut att trivas alldeles utmärkt.

I fredags fick så Tassarna följa med på en biltur som var betydligt kortare. (Det var då den blöta kattmaten inhandlades.) Mascis stod vid transportburens galler och sjöng högt och ljudligt emellanåt. Mot slutet av bilturen verkade han dock ha vant sig.

Han är också allt duktigare på att klättra, lille Mascis. Det är numera en plåga att ta fram mat till de små eftersom han förstår vad som komma skall och gång på gång tar sig upp för ens ben ända upp till midjan. Så fort man har satt ner honom på golvet och rest sig klättrar han igen. Han gör det inte på något skonsamt sätt utan kör in alla klorna i benet för att därifrån snabbt ta sats för ett nytt hopp uppåt och ett till och ett till, ända tills man lyckas få tag på honom vilket brukar vara kring höften någonstans. Snart får jag ta fram mina tjocka skidbyxor och ha på mig i köket ;-). Nåja, kanske inte, men det börjar kännas alltmer angeläget att leta upp den där klosaxen vi har här någonstans.

Diesel har börjat löpa igen så vi får åter njuta av ljuv musik både natt och dag. I morse vägde vi ungarna och kan meddela att Mascis (Vänstertass) fortsätter att dra ifrån, han väger nu 790 g medan Mises (Vänstertass) väger 727 g och - hör och häpna - Disentis (Tissan) stannade kvar på vågen länge nog för att vi skulle kunna se att hon väger 695 g.















16 december 2006

Mat

Lite räkor blir det emellanåt, men i dag har det smaskats torrfoder. Husses ben fick agera bro över till bordet och Disentis och Mascis satt och åt både länge och väl. Eller, det är ju rätt stora bitar, så hälften åkte tillbaka ner i skålen. Mises tyckte det var roligare att leka med en plastremsa, men tog sig så småningom även han över till bordet och maten. Vi fortsätter nog att ha den stående där åtminstone till i morgon, men sen borde det nog inte vara några som helst problem för dem att äta hårda grejer. I övrigt består maten av tonfisk, röran av torsk, potatis och morot och slutligen köpt våtfoder (Hill's kyckling för kattungar). Torrfodret har även det två smaker, fast i dag var det bara kycklingen som åkte ner. Tonfisksmaken lämnades åt mamma. Och så har de slagits och jagat runt varandra i hög hastighet. Disentis har klättrat nästan hela vägen upp i trappan.

14 december 2006

Det här med namnen

Tänkte jag kort skulle redogöra varifrån de olika namnen kommer och varför jag tyckte att de passade bra.

Disentis - är en liten ort högt upp i bergen i södra Schweiz. Mest känd är Disentis nog för sitt kloster, men dess främsta betydelse i min lilla värld är att där möts järnvägarna MGB (en sammanslagning av tidigare FO och BVZ) och RhB. Tillsammans kör de Glacier Express - världens (?) långsammaste expresståg. Fullt av turister året runt går det mellan Zermatt i väst och St Moritz i öst. Och ungefär mitt på ligger Disentis. Där är alltså grunden för namnet. Dessutom passar det ihop med Diesel, samtidigt som det innehåller två s (vilket ju alla tre namnen gör).

Mises - är taget från den i Lvov (då Lemberg) födde österrikiske ekonomen Ludwig von Mises. Inspirationen tog jag egentligen från en bekant som döpte sin son till Milton efter Milton Friedman. Friedman och Mises är, för den som inte redan kände till det, två av de mest kända/ökända (beroende på vilket "läger" man tillhör) ekonomerna under 1900-talet. Mises dömde redan 1920 ut den socialistiska ekonomin som ett famlande i mörker och inte alls planerad. Som namn fungerar Mises bra, tycker jag, för en katt. Dels har det två s, dels är det inte helt olikt Misse. I det här fallet blir det lite extra roligt eftersom många ryssar är döpta efter ryska namn och Mises själv var en oerhörd motståndare till Sovjet.

Mascis - sist men inte minst! Nä, Mascis är ju störst av de tre, åtminstone viktmässigt. Det här namnet kommer från musikern J. Mascis. Mest känd, antagligen, för långa och högljudda gitarrsolon i gruppen Dinosaur Jr. Jag ville få in någon musikkoppling bland namnen och funderade både länge och väl. Just Dinosaur Jr. tillhörde en gång i tiden mina favoritband, även om jag inte lyssnar så överdrivet mycket på dem numer. Eftersom Mascis (katten) skriker mer än de andra två så fick han heta just Mascis, eftersom den riktige är just lite mer högljudd än alla (nåja) andra. Dessutom två s i namnet.

13 december 2006

Bon appétit!

Igår hände det en hel del. En liten Tass provade räkor, en annan torrfoder. Han med torrfoder (Vänster- tassen) upptäckte nog att räkor var bättre, för han satte i halsen. Då var dock matte snabb med att lyfta upp honom så att matbiten åkte ut igen. Torrfordret står numera på ett bord så att bara Diesel och inte de små kommer åt det när varken husse eller matte är hemma. Torsk/potatis/morotsrätten som ungarna fick första gången i söndags går fortfarande ner med god fart och ljudliga smackningar. I morse fick ungarna härutöver smaka på mammas tonfisk. Gottigott!

En del nya leksaker har introducerats, bland annat en fjädervippa och en sele med en liten bjällra i. Det var spännande, minsann. Snart får vi börja lära ungarna att åka bil och i vardagsrummet står numera en transportbur för dem att vänja sig vid.

Efter att ha funderat både mycket och länge tycker jag numera att Martins förslag att Tassarna skall heta Mises (smeknamn Misse tycker jag) och Mascis är alldeles utmärkt. Vänstertass får heta Mascis för han är så skrikig emellanåt när man tar upp honom. Martin får förklara kopplingen närmare.

Det verkar nu som att de små har tröttnat på vardagsrummet och de börjar utforska nya revir såsom badrummet och bokhyllorna under trappan.







11 december 2006

Full fart framåt!

Det händer så mycket på helgerna så vi har full sjå att hänga med i svängarna. Igår fyllde ungarna 40 dagar och firade detta med första "riktiga" hemlagade middagen (en halv morot, en halv potatis, 200 g torsk, 1 msk smör; allt kokt och mixat och uppdelat på ca 20 trekattersportioner). Diesel bara fnös åt denna delikata rätt medan ungarna faktiskt åt på rätt bra. Och så fick de små ett eget vattenglas, bredvid mammas.


Maten gav tydligen en riktig energikick, för efteråt var det ungar både här och där och överallt. Till slut gick luften ur dem. Det var tur det, för husse och matte var rätt trötta vid det laget. Här kommer lite foton:
(nej, ungarna får inte dricka något ur den där flaskan)